Fatta Rock!

Most people wouldn't know music if it came up and bit them on the ass - Frank Zappa

Igår var det 13 år sedan en "nutida" äkta rockare gränslade guran för en flygtur till rockens Blåkulla. Den 5:e april 1994 dog Kurt Cobain. Droger och laddade vapen blev hans fall, ordagrant. I hans självmordsbrev läser man Niel Young-frasen. "Its better to burn out, then to fade away".

DET är Rock 'n Roll i sin mest utstuderade form. Revolution, utanförskap, droger och (ofta) en för tidig död. Allt annat som får etiketten "R 'n R" är lika patetiskt som att se en 40-åring med bakvänd keps och byxorna nere på halva röva, i tron att han är Eminem.

Jag tycker det är djävligt irriterande att etiketten "Rock 'n Roll" tillåts användas till vilken skit som helst, när ingen utav ovan nämda ingredienser är inblandade. Att tillåta en prickförsedd jurytant helt oemotsagt, i ett "hallelujah-moment", få utbrista i ett: "Detta är äkta rock 'n roll!" efter ha sett en stroppig, EP-anfallen idol, framföra nån poplåt, är fasiken helt obegriplig. Dessutom på bästa TV-tid, i värsta barn/tonårsprogrammet. Snacka om att ge ungarna en skev bild av verkligheten.

Skilj på sak och sak. Rockig pop, det är okej att kalla dessa wannabies. Men äkta R'nR är dom fanimej inte. Låt mig räkna upp en handfull så att du fattar min mening. Jimi Hendrix, Janis Jopplin, Slash, Johnny Thunders, Kurt Cobain, Sid Vicious, Niel Young, Lou Reed, mm. Det är alltså inte så mycket musiken som blir etiketten, utan deras levene och attityd. I allt!

Ett annat exempel på Äkta R'nR fick vi nu i veckan, tyvärr visade det sig var osant, men det är ändå R'nR på högsta nivå. Historien om att Keith Richards hade dragit i sig sin pappa, är bara "för bra" för att vara sann. Men han, Keith, är ändå högt på listan.

Sedan när det kommer till själva musiken. Ja då finns det bara en. Frank Zappa, musik- och poesikonstens missförstodda Rembrant, gudarnas gud. Må du vila i frid Frankie Boy och Glad Påsk på dig. Du och Jesus har nog kul däruppe på hans dag idag.