BloggRegistret.se
Visar inlägg med etikett Hem o Familj. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hem o Familj. Visa alla inlägg

lördag 15 december 2007

Min pappa dog igår

Slutligen, efter 88 långa år, fällde han ner periskopet, drog ner snorkeln och seglade iväg in i evighetens hav. Vi andra står kvar och vinkar. Visserligen ledsna över hans avgång, men samtidigt glada över att starten på hans längsta resa blev stillsam och utan problem.

Sail on sailerboy. Lycklig resa Pappa Roland..!!

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Klicka här om du uppskattar Börjes Blogg. Tack!
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
 

tisdag 13 mars 2007

The westcoast Näktergal

The sun is out, birds are singing, bees are trying to have sex with them... as is my understanding - Bart Simpson

I takt med att temperaturen stiger, glider samtidigt dom västkutska näktergalerna in över hustaken, dvs trutarna och måsarna. Jag tycker faktiskt det är mysigt att höra deras "sång", det är ett säkert vårtecken för mig.

Ibland kan det dock bli lite i överkant. Fåglarna som snart börjar häcka på våra hustak, startar ju sin serenad strax innan solen går upp, och då låter det mycket. Vi bor längst upp i ett 50-tals hus, där ventilationskanalen bokstavligt talat är ett rör från badrummet och köket rakt ut på taket. Så när dom sätter igång där uppe, kan man lätt tro att dom bosatt sig i vårt kök.

Men sedan. Runt maj juni börjar det roliga. Det är då dom små måsungarna rullar ner från hustaken och springer omkring som luddiga handbollar mellan husen. Strängt bevakade av sina föräldrar, och då menar jag Strängt. Kommer man nära en sådan där boll har man genast en skrikande måsförälder flaxande över huvudet.

Jag kan erkänna att man är inte kaxig när ett sådant gigantiskt skrikande monster anfaller en, men att se kärringarna i grannskapet fly för livet med sina matkassar flygande. Det är en höjdpunkt. Det är sann humor. Tack till alla måsföräldrar som bjuder på denna show.

Som sagt, det var det där med skadeglädjen.

Damunderkläder

Please don't eat me! I have a wife and kids. Eat them! - Homer Simpson

När min lilla ängel var i 5-6 års åldern, tog vi ofta bussen ner till stan efter skolan/jobbet. Vi brukade gå av vid Lilla Bommen, och sedan gå den korta biten till Nordstan. Vägen fram till ingången kantas av stora skyltfönster, bl.a med Åhlens damunderkläder.

Den lilla ängeln hade snappat upp att detta kallades just damunderkläder, så detta påpekade hon varje gång vi gick förbi. "Pappa, där säljer dom Damunderkläder". Inget konstigt med det. Hon hade lärt sig något nytt, och allt nytt skall ju användas, eller hur.

Men, en dag, runt 4-tiden, när det är som flest folk som går vägen från hållplatsen fram till Nordstan, när det är liksom en lång långsam kö hela vägen. Den dagen tvärstannar den lilla ängeln framför nämda skyltfönster och släpper taget om min hand. Hon sätter istället händer i sidorna, stirrar bestämt på mig (hennes plötsliga stopp blockerar samtidigt den långsamma kön bakom henne, och hon får på så sätt allas uppmärksamhet) och säger, högt och lillgammalt: "Pappa! Alltid när du och jag åker till stan, så vill du att vi skall gå och titta på damunderkläder!".

Ja, vad säger man. Jag är i alla fall glad att min lilla flicka är spontan och uttrycksfull. Det kommer man långt på...

söndag 11 mars 2007

Paljett Pojkar

I have to find out if I'm gay once and for all - Robert Mapplethorpe

Första gången The Ark dök upp, i melodifestivalens deltävling, den som dom sedan vann, utbrast min lilla 12-åring: "Ja! Äntligen lite Hård Rock!". Börje the Man satte nästan festivalchipsen i halsen, och mumlade mellan sprutande grillchipsflagor: "Hård Rock?! Nä, nä, lilla gumman det där är ingen Hård Rock".
"Nähä?.. Punk då?".

Börje the Man kände sig nu tvungen att tugga ur ordentligt, här krävdes tydligen en bättre förklaring. "Punk? Nä det är ingen punk heller. Det finns ingen punkare som klär sig i plajetter".

"Nähä? Vad är dom då?"
"Han gillar killar"
"Jaha, är det så dom ser ut?"
"Han gör det"

Tystnaden lägrar sig. Låten är bra och dottern gungar i takt. "Pappa, han är grym. Det är tufft att hans namn är detsamma både bakåt och framåt, dessutom är det häftigt att han gillar killar, precis som jag.... Djävla* bra låt också".

"Mm, bra gumman".

* Se tidigare inlägg "Lära gammal hund"